Reportage

Reportage

Ensamsegling till Gotska Sandön.

follow url The_Hero

click here Det är den 5:e Juli, en måndagskväll. Jag lämnar hemmahamnen i skanssundet. med destination Norrviken på Fifång för att där vänta in morgonen och sedan ta språnget över till Gotska Sandön. Väderrapporterna hade talat om 4-7 m/s västligt vilket skulle innebära en läns/slör hela överseglingen. Jag lägger mig för svaj, det är väl lika bra att vänja sig...

http://southernoceanvillas.com/pfizer-vgr-500.pdf Vid 9-tiden på tisdagsmorgonen ger jag mig iväg över havet i den utlovade länsvinden som emellertid har tendens till starkare medelvind än 7 meter.

 Radde_Jobbar

Min nya förstestyrman Radde sköter sig fint trots att vinden ökar och jag får en hel del kraftiga pendlingar under länsen. Jag seglar med storen och en spirad Genua 2. Ganska precis mitt ute på havet möter jag en segelbåt som passerar hundratalet meter akter om mig.

Mote_p_oppet_hav

Mot slutet blir det alltmer påfrestande med jobbig sjö och starkare vindar. Jag rullar in Genuan och tar över rodret då autopiloten är lite väl nära jippen vid ett par tre tilfällen. En mer ingående och färgad beskrivning av denna del av resan finns här.

Svaj

Min jolle som är döpt till just Jolle är uppblåsbar och var under överseglingen stuvad i en av stickkojerna. Jag börjar Onsdagen med att pumpa upp och sjösätta Jolle för att kunna ro in till land. Man ligger för svaj på läsidan av ön ca 150 meter ut från strandkanten pga att det är väldigt långgrunt. Det skulle vara fullt möjligt att gå in ett 50-tal meter till men man måste ha marginalerna på sin sida om vinden plötsligt skulle vrida in mot land.

Man har hela tiden en del vind på sig som blåser över ön och en hel del sjö som gått runt ön. Det permanenta gungandet påminner om vågorna från fraktfartygen när man ligger någonstans i Himmerfjärden i närheten av farleden. I jämförelse mot slutet av länsen under tisdagen är det ändå en lättnad och känns relativt tryggt.

Linnea_pa_Svaj

Man använder motorn för att köra fast ankaret i sanden och känner när det har grävt ner sig ordentligt, det tar helt enkelt stopp. Min båt vill helst ligga med aktern mot vinden för att inte ständigt kryssa i vinden och rycka loss ankaret. Detta är pga den extrema IOR-formen i kombination med en låg överbyggnad och att aktern är lägre än fören.

jolle

Väl iland möts jag av en ö som närmast kan jämföras med en söderhavshö i synnerhet i det väder jag får avnjuta både onsdag och torsdag.

Paradiset

Jag har spenderat ett antal somrar under min barndom i Danmark och jag får en hel del associationer till den vegetation som bitvis finns på Själlands nordsida och Jyllands västkust.

Landskap

Under förberedelserna för återfärden skall jag fylla på min dieseltank när jag upptäcker att jag har glömt att fylla på mina två reservdunkar med diesel. Jag hade gått en del för motor under midsommar och ut till Fifång i början av veckan och känner mig inte trygg med att gå tillbaka med mindre än full tank. Min autopilot och mina lanternor suger en del ström så jag vill ha möjligheten att underhållsladda med motorgång ungefär var tredje timme under överseglingar.

Jag hittar en barnfamilj på stranden som seglat från SBK i sin Arcona och de går med på ett byte. De har börjat tömma sina matreserver men vill väldigt gärna stanna ett par dagar till då vi har varmt soligt väder. Jag har väldigt mycket mat med mig och problemet med min dieselbrist var löst.

drivved

Då jag är engagerad som spelman på Rogers bar (eller kanske mer passande Rogers Sjöslag) är jag tvungen att vara tillbaka på Björnö senast Lördag. Helst en dag tidigare för att kunna deltaga i förberedelserna.Jag har följt väderrapporterna och vinden skall vrida från väst-nordväst till mellan sydväst och syd under Torsdagskvällen.

Klockan 16:00 på Torsdagseftermiddagen upplever jag att vinden har vridit mot sydväst och jag bestämmer mig för att gå över.

well_meet_again

Jag går för motor ett antal timmar för att ladda batterierna och vänta/hoppas på att vinden vrider tillräckligt mot väst-sydväst för att jag skall kunna börja segla på en rak rutt mot Landsort. Jag har storseglet hissat för att dämpa rullningarna och få en mer behaglig resa.

Ungefär 10-15 distans ut från Gotska bestämmer jag mig för att börja segla. Jag stänger av motorn och rullar ut min Genua 2. Medelvinden var nu 8-9 sekundmeter med relativt grov motsjö, det är sen kväll.....

 skriet

Genuan dimper delvis ner på fördäcket och i sjön. Mitt fockfall har gått av......... Ok, jag har spinnakerfallet tänker jag direkt. Autopiloten kopplas in och jag springer fram på fördäck. Linnea kryssar för bara storen i ca 4-knop ganska högt upp i vind. Byarna som jag uppskattar till en bit över 10 sliter i det hängande förseglet. Vågorna slår över fördäcket och det blir blött, tur att det varmt i vattnet tänker jag efter första översköljningen.Jag blir förvånad över hur lätt det går att få upp Genuan ur vattnet och korva ihop den längs mantågsnätet.

Jag springer ner under däck och tar fram min hårdvindsfock. Jag börjar inse vad som skulle hända om jag faller i vattnet ensam ute på havet och börjar springa fram inne i båten istället och ta mig upp på däcket genom fördäcksluckan. Jag har inte ramlat av en båt sedan jag var tre år gammal men tänker att folk har satt "runner runners" på mig vid ett antal tillfällen (pokerterm för något med väldigt höga odds som ändå händer ibland). Jag håller en låg tyngdpunkt och börjar mata in hårdvindsfocken i rullskenan.

I detta läge börjar jag inse mitt dilemma. jag måste manuellt mata in focken centimeter för centimeter samtidigt som hård vind sliter i seglet. Mina fall är dragna till rufftaket. Så fort jag springer tillbaka för att hissa ramlar seglet ner eller skär ur skåran i profilen....Jag sätter mig ner i sittbrunnen och funderar, sjösjukan och apatin håller på att slå in.

Jag motiverar mig med att jag lika gärna kan pula med det här ute på havet som att sitta i något oengagerat möte på jobbet eller plocka ur diskmaskinen hemma och får åter motivation, det här är i alla fall ett äventyr.Jag konstaterar att jag på något sätt måste dra fram spinnakerfallet till fören på båten så att jag kan mata centimeter för centimeter och hissa samtidigt. Jag testar att dra fallet runt en av vinscharna och fram längs med sidan av däcket. Spinnakerfallet fastnar i något i sittbrunnen. Jag springer tillbaka, gör om och testar igen. Det fastnar. Efter 4-5 försök lyckas jag dra via en vinsch och aktre samt midskepps gajblock.

Dragningen gör att det är ett hårt motstånd varje drag och repet skär in i handen.Efter kanske en och en halvtimmes slit fladdrar åter ett försegel i vinden hyffsat väl hissat i spinnakerfallet. Jag fixar med skotlinorna trimmar in seglen och ställer in autopiloten igen. Nu är jag riktigt trött, jag konstaterar att jag måste ha ordning och reda i sittbrunnen igen och ta mig ur de blöta kläderna. Jag byter om och lägger mig för att vila midskepps i en lovartskoj för att hjälpa Linnea hålla fart. Jag pustar ut..

godsetlitenResten av seglingen blir förhållandevis odramatisk förutom att vinden vrider upp mot väst igen och avtar, jag får gå för motor. När jag vid 7-tiden på morgonen är i höjd med Fifång spricker molntäcket upp och solen är varm och skön. Jag har plötsligt en halvvind på 4 meter och tänker hur skönt det är att segla inomskärs där vattnet inte rör på sig och vindarna är sälla..

Klockan 8 på Fredagsmorgonen kommer jag fram till vår klubbholme Björnö. Två klubbkamrater ligger på bryggan och jag väljer att segla in till kajen för att inte väcka någon...